Tisdag.

Sitter i soffan och väntar på att klockan ska bli så pass att man kan resa på jobb. 
För mig startar den här veckan idag. Så min blå-måndag kommer på en tisdag.
Det är inte alls min dag och jag känner det i hela kroppen. 

Mitt undermedvetna bara skriker efter sängen och till och med håret jobbar emot mig idag. 
Det står åt alla kanter och efter en dusch är det fortfarande lika tungt och ostyrigt. 
Men det gäller kanske bara att försöka ta sig egenom dagen som den är och se fram emot det som väntar när man kommer hem. 

Alla har lov att ha dåliga dagar, men jag hade hoppats på att min dåliga dag redan hade varit. 
(det hjälper ju inte heller att man efter nästan två månader som nikotinfri fortfarande suktar efter snus)
Allmänt | |
Upp