Halvvägs tillbaka.

En vecka på fjället. Efterföljt av en 4dagars tripp till Stockholm. 
Kan man vara lyckligare. Vi kom hem igår kväll. Och har sedan dess inte gjort mer än absolut nödvändigt. 
 
Eftersom jag inte längre är någon vidare på det här med fotografier så tänkte jag inte dela med mig av så många tyvärr. Jag har hellre gått för den här "farmor"-fotografen som tar alla dem pinsamma bilderna som alla skrattar åt om 5-10 år. Så det får blir en liten skyltfönster bild in på en gotte affäre i gamlastan. 
Vi gick nästan vilse där inne med alla gränder och turister. Hade det inte varit för att min älskade är två mete lång ocg pratar norska så hade jag garanterat tappat bort inte bara mig men honom också. 

Apropå det här men bilder, kanske man skulle införskaffa sig en video-kamera istället? 
Vad tror ni, ni som kanske är lite mer erfaren än en stackare som mig. 
Jag har en känsla av att det är lättare att få med sig helheten i en film än var det är i fotografier. 
 
Vi har precis tömt resväskan och sista maskinen med tvätt är i. 
Det blir en dag till med soffpotatis-häng sen åker vi iväg igen. Men åt varsit håll min halva och jag, "snuffs". 
Han ska på en lite familjetripp och jag tänkte passa på att åka hem till min kära mor i några dagar. 
Sen är det verkligheten som kallar. 
Allmänt, Photografier | | Kommentera |

Totalt otillgänglig.

(null)

Ja, jag lever och ja, jag är totalt otillgänglig för ögonblicken (plural). Vi har flytt omvärlden upp till fjällen där vi enbart myser med god mat och bubblor både i polen och i glaset. Dem första dagarna på semestern har varit helt underbara. Och det ser lovande ut för att resten av semestern blir lika fin. Älskar livet just nu. 
Photografier | | 4 kommentarer |

Karma på kvällspromenaden

(null)
Ligger helt utslagen i sängen. Det är så otroligt varmt här nu att både jag och min älskade var tvungna att fly lägenheten för en långpromenad i den friska luften. 
Hemma har vi ju alla fönstrena öppna och fläckarna på, men luften står still. Det händer ingenting. Då passar de iallafall bra med illusionen om lite friskare svalare luft utomhus.  
Och Oslo är så otroligt vacker såhär på kvällen under industrisemestern. Det va så lugnt ute. Inget drama eller skrik. Och vi hörde varken ambulans eller polis syrener.  Det är en stor bonus. Annars är det vardagsmat här inne. Jag minns första gången jag va i Oslo som liten. Och vi satt på en uteservering och åt glass eller nått och det började tjuta från en ambulans. Jag minns jag fick chock över att det inte var någon annan som reagerade. 
Nu är jag uppväxt i en liten håla i tillägg och hände de nått där så visste alla om de eller så var alla där för att skåda spektaklet.  
Men iallafall. Idag är det tydligen ingen som orkar bry sig här inne längre och det skrämmer mig litegrann. Folk som bara kollar ner i marken om någon ropar efter hjälp eller andra som vägrar att värja för typ brandbil för att det är ju så mycket viktigare att komma fram först. 

Nej vi borde bli snällare mot varandra. Om inte för alla andra så iallafall för oss själva. Jag tror stenhårt på karma och det är ju ganska viktigt att iallafall hålls koll på sin egna. 
Eller vad tycker ni, fungerar karma? 
Midnatts bekännelser, Photografier | | Kommentera |
Upp